Suositut tekstit

lauantai 10. marraskuuta 2018

Homma sai ekumeniakohtauksen - Diskussionsforumet Homma fick ett ekumeniskt anfall

Maahanmuuttokriitikkokriittisten suosikkivenäläisen Dima Gurbanovin haukansilmältä ei välty mikään. Tänään hän otti talteen seuraavan hauskan ja osuvan puheenvuoron Hommafoorumilta:

Dima Gurbanov, de invandringskritikerkritiskas egen favoritryss, har ett skarpt öga: honom undgår ingenting. I dag tog han vara på följande roligt och träffande inlägg på det högerextrema diskussionsforumet Homma:



Kari Kinnunen: "Våra egna kristna extremister är när allt kommer omkring likadana fundamentalister som muslimerna."
Tavan: "Jag har faktiskt ofta tänkt att oinskränkt antiislamism är ett oklokt tillvägagångssätt för oss nationalister, för en betydande del av den kritik vi riktar mot islam kunde lika bra riktas mot finnarnas egna kristna värderingar och traditioner och mot finska kristna. Genom att kritisera islam skiter vi snart i vårt eget bo."


PS. Yllä olevan luettuaan eräs kaverini huomautti, että hommalaisista saisi varmaan ihan hyviä salafisteja ja että heidän elämäntapansakin tervehtyisivät islamin viinakiellon ansiosta. Mutta eiköhän kantona kaskessa ole juuri viina: suomalainen äärioikeistolainen ei luovu kansallisjuomasta edes aatteen nimessä.

PS. En kompis som läst det ovanstående påpekade att hommaiterna skulle bli fina salafister och att de också skulle föra ett mindre hälsovådligt leverne om de iakttog det islamska spritförbudet. Men det är precis det som är problemet: en finsk högerextremist kommer inte att avstå från sin nationaldryck ens för några högstämda ideals skull.

torstai 8. marraskuuta 2018

Sosijallajallalismi - Socialism, tralala

Oheisena Homma-nimimerkin "Sivullinen" analyysia Amerikan vaaleista. Analyysi on hieman pelkistetty, koska siihen on jätetty ainoastaan "Sivullisen" lempisana, mutta pääpointti tulee varsin selväksi näinkin.

Här citerar jag pseudonymen "Sivullinen" från det högerextrema diskussionsforumet Homma. Det här är hur han analyserar valresultaten från Amerika. I min version ser vi bara "Sivullinens" favoritord, men poängen är klar även så här (och någon svensk översättning behövs minsann inte).

...sosialistien...sosialistinen...sosialistien...Sosialistien...Sosialistisen...sosialisteille...sosialistien...sosialismi...paikallissosialismiksi...sosialismille...kansallissosialismi...sosialistien...

Trumpin ja meilläkin rehottavan äärioikeistolaisen aallon voi olettaa tulevaisuudessa aiheuttavan vastakkaisia ongelmia, kun väistämätön reaktio menee liiallisuuksiin. Yksi mahdollisuus on, että esimerkiksi Yhdysvalloissa, missä paikallisen oikeiston propaganda leimaa laimeimmatkin reformit kommunismiksi, nuoriso vakuuttuu siitä, että "sosialismi" kaikissa muodoissaan, myös kommunismina, on jotain äärimmäisen fiksua, järkevää ja maltillista.

Den högerextrema våg som Trump representerar och som även gör sig gällande hos oss kan i framtiden förväntas vålla motsatta problem, när den oundvikliga reaktionen går över styr. En möjlighet är att den unga generationen t ex i Förenta Staterna, där den lokala högern utmålar de mest ofarliga reformer som kommunism, blir övertygad att all "socialism", inklusive kommunism, är någonting ytterst intelligent, förnuftigt och moderat.

Näemme vielä stalinismin uuden nousun, kun nuori polvi vakuuttuu siitä, että kovat otteet ovat välttämättömiä oikeiston kurissapitämiseksi. Siinä on meikäläisenkin nirri katkolla, koska olen muistaakseni joskus sanonut jotain sellaista, että stalinismi ei ole hyvä asia, koska miljoonien ihmisten tappaminen vankileireillä ja uraanikaivoksissa on ymmärtääkseni hieman sopimatonta.

Vi kommer ännu att se stalinismen resa sitt drakhuvud igen, när ungdomarna blir övertygade att det behövs hårda tag för att hålla högern i styr. Men då kommer även min kära livhanke att sväva i fara, ty om jag rätt minns har jag nån gång sagt någonting i den stilen att stalinism inte riktigt är något bra att ha, eftersom det enligt mitt skrala förstånd inte riktigt är vettigt att döda miljoner människor på fångläger och i urangruvor.


keskiviikko 7. marraskuuta 2018

Poliisi käväisi - Polisen var på besök

Poliisi kävi juuri morjestamassa. Nimissäni oli lähetetty kuulemma uhkauskirjeitä eräille kansanedustajille. Aiemmin nimissäni oli lähetelty uhkauskirjeitä joillekin Turun kaupungin silmäätekeville. Sillä kertaa poliisi otti yhteyttä vain puhelimitse. Lisäksi, kuten blogini lukijat tietävät, minua on uhkailtu sähköpostiviesteillä, jotka ilmoitin poliisille laittomana uhkauksena, mutta se juttu ei sitten johtanut mihinkään, koska kuulemma minuun suuntautunut ahdistelu ei ole yhteiskunnallisesti kyllin merkittävää. Luulisi olevan, koska niiden uhkailujen takana ovat aivan varmasti samat tyypit, jotka lähettelevät törkyviestejä minun nimissäni.

Polisen var och besökte mig. En del riksdagsledamöter lär ha fått hotfulla emails från mig. Tidigare hade en del högt uppsatta personer inom Åbo stads förvaltning fått liknande hotelser under mitt namn. Den gången nöjde sig polisen bara med att ringa till mig. Dessutom, som mina läsare vet, har jag också fått hotelser via email och anmält det som olaga hot, men den historien ledde inte till någonting, eftersom det inte är samhälleligt tillräckligt betydelsefullt om jag blir hotad. Man kunde inbilla sig att det är det, eftersom det är alldeles säkert samma gäng som hotar mig och som skickar osakligheter i mitt namn.

Voihan toki olla niinkin, että tässä kiusanteossa on taustalla itse KGB, tai vastaavanlainen venäläinen porukka. Olenpa sitten tärkeä mies. Kun kaksitoistavuotiaana luin Solženitsynin muistelmateoksen Puskipa vasikka tammeen, en olisi voinut kuvitella, että joudun joskus juuri hänen kuvaamansa tyyppisen kiusanteon kohteeksi - ja että asialla on sama pulju.

Det kan ju givetvis också vara självaste KGB, eller en motsvarande rysk organisation, som ligger bakom det här. Vad jag blivit en viktig person. När jag tolv år gammal läste Solzjenitsyns memoarbok En kalv med eken stångades, kunde jag inte föreställa mig att jag en vacker dag skulle råka ut för liknande trakasserier som de av honom skildrade - och att jag skulle trakasseras av samma agentur. 

PS: Ei kai sekään ole mahdotonta, että persujen johdossa tunnistettiin tuo mehevä juoru (jonka yksityiskohtia en edes kertonut ja johon liittyviä henkilöitä en maininnut nimeltä, joten en syyllistynyt rikokseen) ja joku siellä sai paniikkikohtauksen. Tiedä vaikka se minun kuulemani juoru olisi ollut paikkaansapitämätön, mutta joku ihan muu henkilö samalla taholla olisi harrastanut persuromanttisia penisviestejä ja pelästynyt, että asia olisi nyt paljastunut. Koska kikkelinkuvien lähettely on tähänastisen perusteella niin yleistä ao. puolueessa ja sitä lähellä olevilla tahoilla, minun heittämäni kiven oli pakko osua johonkuhun, edes vahingossa.

PS. Det är väl inte heller omöjligt, att någon i den sannfinska partiledningen kände igen sig i den där saftiga skvallerhistorien (jag gick inte in på detaljerna och nämnde inte några namn, så jag begick ingen förbrytelse) och fick panikattack. Det är helt tänkbart att den version jag hade hört inte höll sträck, men att någon annan person på samma håll faktiskt hade skickat amorösa penisbilder till sitt hjärtas utvalda och blev förskräckt över att historien avslöjats. En sten man kastar i blindo kommer sålunda aldrig att missa målet, så vanligt det är med kukbilder som kärlekstecken i partiet och närstående kretsar. 

tiistai 6. marraskuuta 2018

Hesarin juttu putinismista eduskunnassa - Helsingin Sanomats artikel om putinism på riksdagen

Helsingin Sanomat julkaisi varsin ansiokkaan jutun putinismista eduskunnassa, mutta yhden moitteen aiheen löysin: se ei maininnut Jussi Halla-ahon esiintymistä RT-kanavalla kertomassa satuja Suomen palavista maahanmuuttajagetoista, vaan antoi hänen stilisoida itsensä Ukrainan ystäväksi. Se sentään sanottiin, että häneltä jäi ukrainan sanakirja toimittamatta, kun politiikka vei. Sen voi ihan legitiimisti tulkita niin, että hänelle oli tärkeämpää mennä tekemään Venäjän ohjailemaa äärioikeistopolitiikkaa kuin tukea Ukrainan kulttuuria Suomessa.

Helsingin Sanomat gav ut en lovvärd artikel om putinism på riksdagen, men en sak vill jag kritisera: artikeln nämnde inte att han hade uppträtt på den ryska propagandakanalen RT och berättat sina sagor om brinnande invandrarghetton i Finland. Det påpekades visserligen att han slutade arbeta på den ukrainska ordboken, när politiken blev viktigare. Detta kan legitimt tolkas så, att han föredrog ryskstyrd högerextrem politik framom främjandet av ukrainsk kultur i Finland.

Maailma ongelmia täynnä - Det är mångahanda problem som plågar planeten

Persujen nuorisorikollisosasto itkeskelee tuossa, että joulua ei saa enää viettää. Joo, jouluradiokin alkoi kuulua vasta nyt marraskuun alussa, joten tilanne on hälyttävä. Toisaalta Saudi-Arabiassa paikalliset moraalinvartijat valittavat, että vääräuskoisten joulujuhlalta ja joulumarkkinoilta ei pääse rauhaan missään ja lapset vaativat lahjoja ja joulupukkia, kun kerran kristityilläkin on. Maailma on totisesti ongelmia täynnä.

Sannfinnarnas ungdomskriminella avdelning håller på och lipar att man inte längre får fira jul. Javisst, julradion började sända julmusik först i början av november så situationen är tydligen alarmerande. Å andra sidan klagar saudiarabiska moralväktare över att de inte kan komma undan de otrognas julfestligheter och julmarknad ens i sitt eget land och att deras barn vill ha julklappar och jultomte eftersom de kristna barnen också har det. Det är minsann mångahanda problem som plågar planeten.

En tiedä miten saudiarabialaisten ongelma voitaisiin ratkaista, mutta persunuorison kyllä. Heidät pitäisi lastata rahtilaivaan (sille porukalle riittää hyvin jokin vuotava paatti, ei mitään lentokoneita) ja rahdata Saudi-Arabiaan. Siellä he voivat sitten kiusata kutsumuksensa mukaisesti muslimeja juhlimalla joulua. Ja takaisin ei tarvitse tulla. Tytöt työllistyvät sikäläisiin haaremeihin, pojat pienen kirurgisen toimenpiteen jälkeen haaremien vartijoiksi.

Jag vet inte hur saudiernas problem kunde lösas, men de sannfinska ungdomarna är ingen hård nöt att knäcka. De kunde skickas i ett gammalt otätt fraktskepp (något flygplan behövs inte) till Saudiarabien, där de kunde uppfylla sin kallelse genom att fira jul och därigenom irritera muslimer. Returfärd skulle inte arrangeras, ty de skulle finna fin sysselsättning i landet: tjejerna som haremsdamer och killarna som väktare för samma harem, givetvis efter en enkel kirurgisk åtgärd.

Persurintamalta kuuluu muutakin. Puolueen varapuheenjohtaja on tullut tunnetuksi siitä, että väärensi opinnäytteensä. Nyt jokin persujen naisosasto on levitellyt propagandakuvaa, jossa julistetaan, kuinka paljon kukin perhe muka joutuu maksamaan "haitalliselle maahanmuuttajalle". Kuva on kuitenkin luotu muokkaamalla pilalehti Pahkasiassa muutama vuosikymmen sitten ilmestynyttä valistusjulisteparodiaa "Mainosmies syö teillä". Kyse on siis mitä ilmeisimmästä tekijänoikeusrikoksesta.

Det hörs också annat från sannfinska fronten. Partiets vice ordförande har redan blivit beryktad för att ha förfalskat sitt slutarbete från lärarskolan. Nu har någon sannfinsk organisation för kvinns distribuerat en propagandabild som förkunnar att varje familj måste betala en massa pengar till "skadliga invandrare". Bilden är dock en manipulation av skämttidningen Pahkasikas gamla parodi av ett upplysningsplakat som visar hur mycket varje hushåll årligen betalar till reklammannen. Man behöver inte vara någon copyrightjurist för att här känna igen en överträdelse.

Eli intellektuaalisen omaisuuden varastaminen ei ole persuissa yksittäistapaus, vaan puolueen tapa. Mutta onhan se ymmärrettävää, että kun sitä intellektiä ei ole omasta takaa, niin se pitää varastaa toisilta.

Att stjäla intellektuell egendom är sålunda en utbredd sysselsättning i hela det sannfinska partiet. Men vi bör vara förståelsefulla: har man inte intellekt själv så känner man sig av naturliga skäl tvungen att stjäla andras. 

Kolmanneksi mainitsisin, että olen kuullut mehevän juorun. Mehän tiedämme, että perussuomalainen tapa lähestyä naishenkilöitä on lähettää heille kuva omasta jäykistyneestä peniksestä. Kuulemani juoru koskee perussuomalaisten johtoa lähellä olevaa mieshenkilöä, joka olisi viritellyt avioliiton ulkopuolista suhdetta tähän tapaan. En tarkoita Teuvo Hakkaraista, sillä hänen tapauksessaan se ei olisi mikään uutinen. Enkä Jussi Halla-ahoa, joka on jo aiemmin jäänyt kiinni avioliiton ulkopuolisesta suhteesta. Mutta vakuutan, että tämä on hyvin mehevä juoru. Tarkemmin en kerro, uskon, että ao. peniksenkuva vielä putkahtaa esiin jostain. Mutta hyvin lähellä persujohtoa tässä liikutaan. 

Det tredje jag vill nämna här är att jag hört en saftig skvallerhistoria. Vi vet ju redan att det typiska sannfinska sättet att uttrycka erotiskt intresse för en kvinna är att skicka henne en kukbild. Historien jag hört gäller en gift manlig person som står partiledningen rätt nära och som lär ha försökt närma sig en främmande kvinna på det här sättet. Det är inte Teuvo Hakkarainen jag avser, ty i hans fall skulle det här inte vara någonting nytt. Inte Jussi Halla-aho heller, han har ju redan åkt fast för ett utomäktenskapligt förhållande. Men jag försäkrar att det rör sig om mycket, mycket saftigt skvaller. Närmare går jag inte in på saken, jag är säker på att kukbilden i fråga förr eller senare dyker upp någonstans. Men vi befinner oss mycket, mycket nära den sannfinska partiledningen.

sunnuntai 4. marraskuuta 2018

Miksi Venäjää kannatetaan? - Varför stöder folk Ryssland?

Tässä on yritykseni luetella joitakin syitä, miksi Venäjä saa nykyään osakseen kannatusta, myötäilyä ja suoranaista ihailua Suomessa. Mikään kovin syvällinen analyysi tämä ei tietenkään ole./Det här är mitt försök att räkna upp en del orsaker och motiv varför Ryssland i dag stöds, t o m idealiseras, i Finland eller åtminstone inspirerar till medgörlig, eftergiven undfallenhet. Jag vill inte påstå att det här är någon särskilt djupsinnig analys.


  • Sadomasokistinen, seksuaalisävytteinen väkivallan ihannointi ja sen motivoima vahvemman puolelle asettuminen. Tämän impulssin voimaa ei pidä väheksyä. Se on nähtävissä sekä äärioikeistossa, laitavasemmistossa että "pragmaattista" teettelevien vanhakeskustalaisten keskuudessa. Äärioikeiston masturbatorinen mässäily esimerkiksi Välimereen hukkuvien pakolaislasten kohtalolla on toki avoimimmin esillä, joten sen tapauksessa myös vastaavanlainen motiivi ihannoida ja mielistellä Venäjää on ilmiselvin. Mutta myös vasemmistossa näkee sellaista asennetta, että ylimielisen "reaalipoliittisesti" tyrmätään Ukrainan oikeus alueelliseen koskemattomuuteen, koska se nyt vain tekee munissa niin vietävän hyvää kun saa olla voittajan ja koulukiusaajan puolella./Sadomasochistisk, sexuellt färgad idealisering av våld, som leder till att man tar parti för den starkaste. Det här är en kraftig impuls man inte bör bagatellisera. Den går att känna igen både i extremhögern, den radikalare vänstern och bland de kantänka "pragmatiskt" inställda centerpartisterna av gamla skolan. Motivet går givetvis lättast att känna igen hos den extremhöger som även på andra sätt inspireras av sexuell sadomasochism, vilket t ex återspeglas i dess masturbatoriska frossande i hur mörkhyade flyktingbarn drunknar i Medelhavet. Men det är också vanligt på vänsterhållet att man högdraget och "realpolitiskt" struntar i Ukrainas rätt på territoriell integritet, eftersom det bara känns så skönt i testiklarna att vara på samma sida med segraren och mobbaren.
  • Raha ja rahan ansaitsemismahdollisuus. Vaikka idänkauppa ei olekaan Suomen taloudelle sellainen rahasampo kuin ennen vanhaan, uskomus Venäjän kaupan suuriin mahdollisuuksiin elää yhä./Pengar och affärsmöjligheter. Östhandeln är inte den penningkvarn för Finlands ekonomi som den brukade vara, men många tror fortfarande på att handeln med Ryssland innebär väldiga ekonomiska möjligheter. 
  • Venäjäbisnesbisnes. Tämä liittyy edelliseen. Tällä hassulla sanalla tarkoitan sitä, että Venäjän kaupan mahdollisuuksista toitottaminen tuntuu Suomessa itsessään olevan eräänlaista liiketoimintaa, tosin pikemminkin kuppauksen (rent seeking) luonteista kuin mitään lisäarvoa tuottavaa. Näyttää siltä, että Kekkosen aikaiset idänkauppiaat ovat onnistuneet luomaan suomalaiseen politiikkaan ja talouteen eräänlaisen ikiliikkujan (tai Frankensteinin hirviön), joka pyörii (oletettavasti lahjoitus- ja säätiörahan voimin) vielä vuosikymmeniä idänkaupan suuruusaikojen jälkeen ja tarjoaa töitä kaikenlaisille retoriikkamaakareille./Affärer med Ryssland som affärer. Det här hänger ihop med den föregående punkten. Med att använda ett sådant där fånigt upprepande uttryck avser jag att det förefaller vara en sorts affärsverksamhet i sig att förkunna att det går att ha jättelönsamma affärer i Ryssland. Den här affärsverksamheten är dock snarare privilegiejakt (rent seeking) än någonting mervärdesproducerande. Det verkar att östhandelsmännen från Kekkonentiden lyckats skapa om inte ett Frankensteins monster så åtminstone en politisk-ekonomisk evighetsmaskin som (antagligen tack vare donationer och stiftelser) fortsätter att snurra i årtionden efter östhandelns guldålder och erbjuder arbete åt allehanda retorikmakare. 
  • Venäjä poliittisena liittolaisena. Aikoinaan Neuvostoliitto oli äärivasemmiston poliittinen liittolainen, nyky-Venäjä äärioikeiston./Ryssland som politisk bundsförvant. På sin tid var Sovjetunionen extremvänsterns politiska bundsförvant, medan dagens Ryssland är extremhögerns. 
  • Näkemys Venäjän pragmaattisesta tarpeellisuudesta vastapainona Yhdysvalloille. Siinä vaiheessa kun vasemmistokin jo uskoi, että Neuvostoliitto ei ollut mitenkään onnistunut tai lupaava sosialistinen kokeilu, monet heikäläisistä näkivät Neuvostoliiton tarpeellisena vastapainona USA:n hegemonialle. Ajateltiin, että Neuvostoliitto saattoi tukea autenttisia vapautusliikkeitä esim. Latinalaisessa Amerikassa, siinä missä Yhdysvallat tuki feodaalis-fasistisia diktatuureja. Tämä ajattelutapa oli siihen aikaan ainakin tilannearviona kohtuullisen realistinen ja ymmärrettävä. Sitä en ymmärrä, miten kukaan vasemmistolainen kykenee vakavissaan enää uskomaan tähän nykyään, kun nimenomaan Venäjästä on tullut maailmanfasismin tukija./Uppfattningen av Ryssland som en pragmatisk motvikt till Förenta Staterna. När vänstern redan insett att Sovjetunionen inte var något lyckat eller lovande socialistiskt experiment, ansåg många vänstermänniskor att Sovjetunionen utgjorde en nödvändig motpol till USAs hegemoni. Man inbillade sig att Sovjet kanske kunde stöda autentiska frihetsrörelser i Latinamerika, medan USA på det hållet bistod feodal-fascistiska diktaturer. Det här tänkandet var på den tiden en relativt realistisk och förståelig bedömning av världens läge. Vad jag inte begriper är att en enda vänstermänniska kan hålla fast vid det här i dagens situation, då det är Ryssland som stöder fascismen i hela världen.
  • Turhamaisuus. Neuvostoliiton tai Venäjän etujen "ymmärtäminen" (eli Suomen edut unohtava Venäjän myötäileminen) on maassamme perinteisesti ollut tapa kokea itsensä omilla aivoillaan ajattelevaksi ja kriittiseksi. Luulenpa, että tällainen turhamaisuus on yleisintä ns. kulttuuriväen keskuudessa; teatterimies Janus Putkonen taisi päätyä juuri tätä kautta Itä-Ukrainaan propagandistiksi./Fåfänglighet. Att "visa förståelse" för Sovjetunionens eller Rysslands intressen (dvs att stryka Ryssland medhårs och ge katten i Finlands intressen) har i vårt land av gammalt varit ett sätt att känna sig samhällskritisk och intellektuellt självständig. Jag antar att sådan fåfänglighet är vanligast bland kulturmakare; teatermannen Janus Putkonen tycks ha tagit precis den vägen till östra Ukraina där han nu verkar som rysksinnad propagandist.
  • Venäjän pelko. Pelko on edelleenkin hyvin keskeinen osa suomalaisten asennoitumisessa Venäjään. Kaiken YYA-aikaisen Neuvostoliiton liehittelyn takana oli yleensä arkaainen, sielun syvyyksistä kumpuava pelko, halu miellyttää luonnonkansan oikullista jumalaa. Tämä asenne elää yhä nyky-Suomessa: ajatellaan, että jos täällä edes mainitaan Nato, Venäjä hyökkää heti ja tappaa meidät kaikki. Myönnän auliisti että oma asenteeni on tämän peilikuva: meidän on liityttävä Natoon, koska ennemmin tai myöhemmin Venäjä hyökkää Natoon kuulumattomaan Suomeen jonkin sisäpoliittisen syyn takia./Skräcken för Ryssland. Det är välkänt att vi är rädda för Ryssland och att detta ligger bakom våra attityder till vårt östra grannland. När man på vsb-tiden på alla möjliga sätt gjorde Sovjetunionen till lags berodde det på en arkaisk, instinktiv rädsla som får en att tänka på ett primitivt folks förhållande till naturens nyckfulla gudomligheter. Samma inställning lever alltjämt i dagens Finland: folk är rädda för att Ryssland genast invaderar och dödar oss alla om vi så mycket som nämner Nato. Jag är beredd att medge att min inställning är en spegelbild av denna: vi bör ansluta oss till försvarsalliansen i god tid innan Putin hittar på ett inrikespolitiskt svepskäl för att invadera ett alliansfritt Finland.
  • Huonosti mietitty pasifismi. Bloggaaja Balthusknot, itse varsin tunnustautunut laitavasemmistolainen, kirjoitti vasemmistopoliitikko Johannes Yrttiahon pasifistisista kannoista, että tämä ei oikeasti tiedä mitään siitä mistä puhuu, vaan menee rauhanaatteen taakse piiloon laukomaan retorisia. Pasifismi oli joskus minun teinivuosinani tuoreen tuntuinen aate, varsinkin kun sen varjolla saattoi arvostella Neuvostoliittoa leimautumatta äärioikeistolaiseksi. Nykyään pasifismi toimii samanlaisena näppäränä tekosyynä ottaa jyrkkiä perustelemattomia kantoja asioihin kuin äärikristillisyys: "minusta venäläistä sotilasta ei pidä estää ampumasta dumdumluotia sinun lapsesi sisuksiin, koska rauha" - vrt. "minusta yhdeksänvuotias muslimityttö tulee saada työntää junan alle, koska jessusjumaala"./Illa övervägd pacifism. Bloggaren Balthusknot, själv en vänsterman av det radikalare slaget, skrev nyligen om vänsterpolitikern Johannes Yrttiahos pacifistiska ställningstaganden, att denne egentligen inte vet någonting om vad han talar om, utan gömmer sig bakom fredsidén för att sedan slänga retorisk maräng åt alla håll. På mina tonår kändes det fräscht att vara pacifist, inte minst därför att man på så sätt kunde kritisera Sovjet utan att brännmärkas som högerextremist. I dag är man däremot pacifist för att kunna skylta med oförsonliga ställningstaganden utan att behöva motivera eller berättiga dem: "jag tycker att man inte bör hindra den ryske soldaten från att skjuta ditt barn en dumdumkula i inälvorna, för jag är en fredens man", jfr. "jag tycker att man bör få knuffa en nioårig muslimsk flicka under tåget, för det är min övertygelse att det är påbjudet i vår jössesgudskyrka".