Teemu Torssosen merirosvokerhoilut - Teemu Torssonen och hans sjörövarklubb

Teemu Torssonen, keskisuomalainen persuvaikuttaja, jota aluksi epäiltiin puolueensa vaalipäällikkö Pekka Katajan pään vasaroinnista, on rikostutkimuksissa osoittautunut varsinaiseksi visionääriksi. Torssosen jäljiltä on nimittäin paljastunut valtavasti suunnittelupapereita, joissa on luonnosteltu yhteiskunnan soluttamista väkivallantekohaluisilla äärioikeistolaisilla. Järjestölle kaavaillut nimet ovat sen verran, eh, pittoreskeja ja korkealentoisia, että somessa on jo ruvettu irvailemaan Teemun omasta merirosvokerhosta, ja yksi jos toinenkin on muistellut sitä, minkä nimisiä omia leikkiporukoita on kymmenvuotiaina ollut.

Teemu Torssonen, en sannfinsk aktör från mellersta Finland, som i början var misstänkt för att nästan ha hamrat i stycken skallen på Pekka Kataja, valchefen för partiet, har i brottsutredningen visat sig vara en riktig visionär. Det har nämligen upptäckts en massa papper där Torssonen skisserat en plan på att infiltrera samhället med våldsbenägna högerextremister. De namn han föreslagit för organisationen är så pittoreska och högtravande att många på sociala medier redan raljerat om Teemus egen sjörövarklubb och dragit sig till minnes de "organisationer" de själva i tioårsåldern varit med om.

Teemu-pojan käsiala noissa salaisissa papereissa ainakin on kymmenvuotiaan tasoa, ja pistää taas ihan pikkuisen vihaksi, että kirjoitustaidoltaan noin alkeelliset tyypit ovat päässeet asemaan, jossa saavat määrätä, kuka suomeksi saa kirjoittaa ja julkaista juttujaan. Yhtä surkuhupaisaa on, että yksi hänen nimiehdotuksistaan haaveillulle eliittijärjestölle on "Hird". Hird tarkoittaa muinaisskandinaavisen päällikön soturiseuruetta - nykyislannissa sana on muodossa hirð ja tarkoittaa ihan vain hovia, vaikkapa Englannin kuningattaren hovia - joten se on hieman sopimaton "hurrivastaisuutta" edustavan liikkeen aktivisteille.

Unge Teemus handstil i dessa hemliga dokument får en minsann att tänka på en tioåring, och jag vill inte dölja min indignation över att killar som har så lite erfarenhet och övning i att skriva i dag bestämmer vem som får skriva och publicera sina alster på finska. Lika tragikomiskt är det att ett av de presumtiva namnen på hans organisation är "Hird". Ordet hird avser som vi vet en fornskandinavisk hövdings krigarfölje - på modern isländska lyder ordet hirð och betyder helt enkelt hov, t ex drottning Elisabets hov i Storbritannien - så det är något oväntat att det accepteras av en sannfinne, partiet har ju alltid varit emot finlandssvenskarna och allt svenskt i Finland.

Toki voi olla että Torssosella oli mielessä ja esikuvana ennen muuta Norjan äärioikeiston Hird-järjestö: tämä oli Vidkun Quislingin, tuon isänmaallisuuden perikuvan, Nasjonal Samling -puolueen aseellinen siipi, eräänlainen köyhän norjalaisen miehen SS. Ja Norjahan se on nykyäärioikeiston tärkeä esikuva, siellähän tunnetusti - kuten eräskin heikäläinen sanoi - "Breivik teki miehen työn". Jokohan muuten persut suunnittelevat Breivikin joukkomurhan kymmenvuotisbakkanaaleja heinäkuuksi?

Visst är det tänkbart att Torssonen tänkte på, och tog sig till förebild, den norska högextrema organisation Hirden: det här var den paramilitära flygeln i den store norske fosterlandsvännen Vidkun Quislings parti Nasjonal Samling - en sorts norsk fattigmansmotsvarighet till SS. Och Norge är ju ett land som vår nuvarande extremhögern ser upp till, en del av dem är t o m beredda att kalla Breivik en hjälte. Undrar förresten om sannfinnarna redan planerar orgier för att fira tioårsjubileet efter Breiviks massmord?

Missään tapauksessa äärioikeiston lapselliset ja naurettavat piirteet eivät ole mikään syy kuitata koko touhua harmittomana poikien puuhasteluna. Aikakautemme ikäviin piirteisiin kuuluu se, että keskuudessamme on paljon teini-ikään tai nuorukaisen uhmaan pysyvästi kiinnijämähtäneitä miehiä (yleensä tosiaan miehiä), joilla on aikuisen miehen ruumiinvoimat ja aikuisen miehen aseet - Torssonenkin kuuluu jemmanneen sellaista määrää (sinänsä varmaan ihan luvallisia ja laillisia) torrakoita, että niillä aseistaisi puoli plutoonaa.

Under inga omständigheter är extremhögerns barnsliga och löjliga drag ett skäl för att avfärda hela företeelsen som någonting ofarligt, ett uttryck för små gossars äventyrslystnad. Det taskiga och läskiga med vårt tidevarv är att vi har alltför många män (vanligen är det män) som fastnat i tonåren eller i ynglingstredska och trots men som samtidigt har en vuxen karls kroppsstyrka och vapen - också Torssonen lär ha förfogat över så många (antagligen helt lagliga) vapen att det räckte och blev över.

Teini-iästä muistan kohun, joka nousi erään Kiduttaja-P:ksi kutsutun suomalaisen johtamasta, mutta Ruotsissa toimineesta rikollisliigasta (en finne igen!). Liiga oli kai siihen aikaan keskittynyt ryöstöihin, mutta P. kokeili sittemmin siipiään myös ruiskuhuumeiden suurkauppiaana. "Kiduttajana" hänet tunnettiin siksi, että hänellä oli tapana pahoinpidellä ja fyysisesti rääkätä jengiläisiään näiden lojaaliuden takaamiseksi.

Från tonåren kommer jag ihåg ståhejet kring den i Sverige verksamma brottsliga som leddes av en finne (igen!) med namnet P., känd som Torteraren. På den tiden koncentrerade sig ligan på rån, om jag rätt minns, men senare försökte sig P. också på att langa sprutdroger i stor skala. Han kallades "Torteraren" därför att han brukade fysiskt misshandla och plåga medlemmar i sitt gäng för att garantera deras lojalitet.

Kiduttaja-P. oli järjestänyt jenginsä alipäälliköt kahteen sotilaallisuutta teettelevään arvoportaaseen, "upseereihin" ja "uppeleihin". "Uppeli" vaikuttaa lapselliselta väännökseltä sanasta "upseeri", ja jos sana tulisi tänään käyttöön, sille naurettaisiin. Mutta omiaankin kiduttava rikollispomo ei naurata ketään. Vaikka hänen jenginsä olisi nimeltään Tättäkuu-Vauvelit ja sen välitason pomoja kutsuttaisiin jokeltanteiksi ja tättätänteiksi, konkreettinen väkivalta ja raakuudet saavat varsin nopeasti naurun tarttumaan kurkkuun.

Torteraren P. hade organiserat sitt gäng på ett sätt som väl var menat att göra ett militärt intryck: det fanns officerare och underofficerare, men för den sistnämnda gruppen använde P. termen uppeli, ett finskt ord han antagligen själv hittat på och som förefaller vara en barnslig förvrängning av det vanliga ordet för officerare, upseeri. Skulle ordet uppeli dyka upp i dag, skulle det låta skrattretande. Men en kriminell gängledare som är beredd att tortera sina egna är inte någonting att skratta åt. Om hans liga så hette Baba-Bäbisarna och om han kallade sina underbossar för jollranter och lallanter, så skulle konkret våld och brutalitet snart få skrattet att fastna i strupen. 

Tämän takia katsoisin, että myöskään Torssosen mustanaamiokerholle ei ole mitään syytä nauraa. Väkivallantekoihin valmistautuva, yhteiskunnalliseen päätöksentekoon soluttautuva kopla ei koskaan ole naurun asia. Myös Lenin ja Hitler olivat alun perin merkityksettömiä höyrypäitä, joita kukaan ei ottanut vakavasti.

Därför tycker jag att det inte heller är lönt att skratta åt Torssonens Fantomenklubb. En liga som är beredd till våldsdåd och som infiltrerar samhälleligt beslutsfattande är aldrig någonting att skratta åt. Lenin och Hitler var också i början obetydliga galenpannor som ingen tog på allvar.