Sellainen parempi huumeongelma - Ett sånt där bättre knarkproblem

Persupoliitikko Riikka Slunga-Poutsalon aikuinen poika on jäänyt kiinni huumerikoksista. Hän on tunnustamansa mukaan hassannut opintolainarahansa huumeisiin ja oman käytön lisäksi myyskennellyt hankkimaansa amfetamiinia. Muitakin aineita tämä herra on hankkinut ja oletettavasti myös kaupitellut. Oikeuskäsittely ja tuomio uhkaavat tätä nuorukaista, ja hänen äitinsä hössöttää nyt, että poika ottaa vastuun teoistaan ja että tämän pitää saada uusi mahdollisuus.

En son till den sannfinska politikern Riikka Slunga-Poutsalo har åkt fast för knarkbrott. Han har medgett att han slösat sitt studielån på knark och inte bara själv tagit tjack utan av allt att döma också langat det. Det är inte bara amfetamin utan också annan sorts olagliga rusmedel han skaffat sig och förmodligen salufört. Nu hotas ynglingen av rättegång och dom, och modern förkunnar att sonen bör få en ny chans eftersom han gått med på att ta ansvar för sina dåd.

Persut ovat tunnetusti haukkuneet vihreitä vaikka mistä, kun nämä tulivat puoluekokouksessaan hyväksyneeksi periaatepäätöksen kannabiksen laillistamisen ajamisesta. En minäkään sitä päätöstä pidä kaikilta osin järkevänä, mutta minä olenkin tällainen raittiusfanaatikko (raittiusfanaatikko, jonka persut ajoivat ulos mediasta loanheittokampanjallaan, jotten saisi julistaa raittiusaatetta).

Sannfinnarna har som bekant beskyllt de gröna för allt möjligt, när de sistnämnda på sitt partimöte godkände ett principbeslut om att främja legalisering av cannabis. Jag ser inte heller beslutet som helt vettigt, men jag är ju en nykterhetsfanatiker. En nykterhetsfanatiker som sannfinnarna efter en mångårig smutskastningskampanj lyckades utesluta från medierna, så att jag inte längre kunde främja nykterheten.

On törkeyden huippu, että puolueessa, jonka piirissä kaikkia muita epäillään narkkareiksi, kehdataan vaatia "uutta mahdollisuutta" omien piiristä kiinni jääneelle törkeimmän tason huumerikolliselle. Mutta tiedämmehän me: persujen Suomessa on kahden kerroksen väkeä, me huonot ihmiset jotka olemme "narkkareita" vaikka olisimme aktiivisia raittiuspropagandisteja, ja persut ovat parempien ihmisten eliitti, jonka pojat tekevät parempia huumerikoksia ja jonka huumeongelma on sellainen parempi huumeongelma.

Det är toppen av fräckheten att politikern i ett parti som kallar alla andra för knarkare understår sig att kräva en "ny chans" för en knarkbrottsling av värsta sorten, om denne är en av hennes "egna". Men vi vet ju att sannfinnarnas Finland befolkas av två slags människor. Vi sämre människor får heta "knarkare" även när vi är aktiva nykterhetsivrare, och sannfinnarna är elit och bättre folk vars söner begår bättre narkotikabrott och vars knarkproblem är ett bättre knarkproblem.

Äärioikeisto ja huumeet - Extremhögern och knarket

Tuolla tois' puol' Pohjanlahtea on muuan parempirotuisuusaktivisti jäänyt kiinni huumeiden hallussapidosta. Sällillä oli tietysti jemmassa kelpo köntsä kannabista, mutta mielenkiintoisempaa on, että hän panttasi myös dimetyylitryptamiinia, joka on huomattavasti rankempaa ainetta: se on ilmeisesti myyttisen Andien intiaanihuumeen, ayahuascan, yksi vaikuttava ainesosa. Tuntemieni kaupunkilaisperulaistenkin mielestä se on varsin pelottavaa tavaraa, viidakon intiaanien salaperäinen hulluusjuoma, jota kavahdetaan kuin Rascar Capacin haamua.

Bortom Bottenviken har någon aktivist som anser sig representera en bättre ras åkt fast för innehav av knark. Det överraskar inte att han hade en massa cannabis i gömman, men mera intressant är det att han också hade kommit åt dimetyltryptamin, som är någonting mycket starkare: det är uppenbarligen en av de aktiva komponenterna i det sägenomspunna indianknarket från Anderna, ayahuasca. Även enligt mina peruanska bekanta, som är hemma från storstäderna, är det någonting skrämmande - de uppfattar det som djungelindianernas mytiska galenskapsdryck, någonting som i det närmaste får en att tänka på Rascar Capacs spöke i Tintinboken De sju kristallkulorna.

Tämä herättääkin kysymyksen, mikä itse asiassa on äärioikeiston suhde huumeisiin. Tiedämme hyvin, että natsit pyrkivät esittämään vastustajansa juoppoina ja narkomaaneina, mikä on aika hupaisaa meikäläisen näkökulmasta, koska - uskokaa tai älkää - en ole eläissäni nähnyt edes marihuanasavuketta, enkä tunnistaisi kannabiksen tuoksua, ja alkoholia olen viimeksi juonut ehkä viisi-kymmenen vuotta sitten, silloinkin luultavasti vain yhden oluen. Äärioikeistolaisuus on pitkälti roolin esittämistä, ja roolin vuorosanat on varastettu jostain kaukaa menneisyydestä. Sellaisesta menneisyydestä, jossa äärioikeisto joi vain viinaa, ja huumeet olivat vasemmistolaisten taiteilijoiden juttu.

Det här får en att fråga sig, hur extremhögern i sitt eget liv förhåller sig till knark. Vi vet mycket bra att våra nazister i sin egen propaganda försöker framställa sina politiska motståndare som en massa fyllon och knarkare. Ur min synvinkel känns detta synnerligen skrattretande, ty - ni må tro det här eller inte - jag har aldrig ens sett en marijuanacigarrett, jag skulle inte känna igen cannabisdoften, och vad gäller alkohol har jag kanske druckit en flaska öl för fem eller tio år sen. Extremhögern handlar till stor del om att spela en roll, och rollreplikerna har hämtats från fornhistorien. En sådan fornhistoria då extremhögern bara drack sprit, medan knarket var förbehållet vänstervridna konstnärer.

Mutta ne ajat ovat jo kaukana. Nykyään ilmiselvät huumerikolliset ovat todennäköisesti poliittisesti lähinnä äärioikeistolaisia. Äärioikeistolaisista huomattava osa on joko puolirikollista alaluokkaa tai sen arvot omaksuneita keskiluokan edustajia, joista tällainen larppaaminen on jännittävää. Kuten olen aina korostanut, äärioikeistolaisuus ja rasismi itsessään ovat väkivaltarikollisen alaluokan retorinen tapa esiintyä kovana kundina. "Maahanmuuttokritiikin" nousu tarkoittaa sitä, että puolirikollinen alaluokka soluttaa politiikan. Tämän kanssa sopii varsin hyvin yhteen se, että äärioikeistossa voi olla huumekultin piirteitä - että se, tai osa siitä, on huumekultti.

Men fornhistorien är forn historia. I dag är uppenbara knarkbrottslingar med all sannolikhet politiskt snarast högerextremt sinnade. En stor del av högerextremisterna är antingen halvkriminell underklass eller medelklassmänniskor som tillägnat sig den halvkriminella underklassens värderingar eftersom de tycker att det är ett spännande rollspel. Som jag alltid har framhävt är högerextremism och rasism i och för sig ett retoriskt knep den våldsbrottsliga underklassen tillgriper för att demonstrera sin tuffa och hårda inställning till livet. Att "invandringskritiken" gör sig gällande i politiken betyder att den kriminella underklassen infiltrerar politiken. Det här passar mycket väl ihop med att extremhögern kan likna en knarkkult - att extremhögern, eller en del av extremhögern, är en knarkkult.

Katsokaa nyt vaikka sitä kansanedustaja Juho Eerolan kuuluisaa rokkivideota. Siinä vedetään joukolla kokaiinia stripparityttöjen kanssa, ja lopuksi yksi tytöistä junttaa sankarin peräaukkoon tekopeniksen. Älkää jumalauta tulko minulle kertomaan, että se video ei ihannoisi huumeita. Siinähän annetaan yksiselitteisesti ymmärtää että huumemies saa kauneimmat naiset ja että huumeiden käyttö on oleellisessa yhteydessä hillittömän seksin harrastamiseen (itsehän yritin maksetun bloggaajan urallani puhua sellaisen asenteen puolesta, että erikoisemmatkaan seksiharrastukset eivät edellyttäisi huumeiden eivätkä päihteiden käyttöä).

Kolla nu till exempel riksdagsman Eerolas ökända rockvideo. Klippet handlar bl a om att sniffa kokain tillsammans med stripteasetjejer, och i slutet på klippet är det en av tjejerna som stoppar hjälten en dildo in i arslet. Kom för fan inte och förklara mig att klippet inte idealiserar knark. Det låter ju tittaren entydigt förstå att knarkaren får de bästa tjejerna och att sex och knark hänger ihop (på den tid då jag var en betald bloggare förespråkade jag sexbejakande helnykterism).

Kun Jari Sillanpää jäi kiinni ilmeisesti aika massiivisesta metamfetamiinin käytöstä, Jiri Keronen - josta voi toki sanoa, ettei hän itse ole niinkään äärioikeistolainen kuin eräänlainen provosoiva elämäntaiteilijahahmo, joka on keksinyt äärioikeiston kanssa flirttaamisen keinokseen härnätä sitä oletettua porvaria (eli "vihervasemmistolaisia", joka käytännössä tarkoittaa kaikkia oikeusvaltioon ja lainkuuliaisuuteen uskovia ihmisiä) - intoutui julistamaan solidaarisuutta Sillanpäälle ja lupasi järjestää taiteilijan tietoturvan kuntoon, jotta tämän ei vastaisuudessa tarvitsisi mennä ulkomaille asti hakemaan mömmöjään.

När Jari Sillanpää på sin tid åkte fast för vad som föreföll vara massivt missbruk av metamfetamin, drevs Jiri Keronen - om vilken man visserligen kan säga, att han inte så mycket är en högerextremist som en provoceringslysten levnadskonstnär, som flörtar med extremhögern för att reta kälkborgaren (här avser kälkborgaren "grönvänstern", dvs praktiskt taget alla som tror på rättsstaten och laglydigheten) - till att solidarisera sig med Sillanpää: han lovade t ex åtgärda dataskyddet åt denne för att han hädanefter inte skulle känna sig tvungen att åka utomlands för att köpa tjack.

Vihreiden keskuudessa tuskin käytetään erityisen paljon huumeita. Itse asiassa vihreät ovat luultavasti keskimäärin raittiimpia kuin suomalaiset yleensä ja ajavat vain yleisten liberaalien ja valistuneiden periaatteiden nimissä "inhimillisempää" kohtelua huumeidenkäyttäjille, vähemmän rangaistuksia ja enemmän terapiaa. Olen aina pitänyt tätä hiukkasen typeränä piirteenä vihreydessä. Mielestäni politiikkaan menevien raittiusihmisten (ja minä ihan oikeasti tiedän että vihreissä on sellaisia) tulisi keskittyä aktiivisesti luomaan yhteiskuntaan enemmän mahdollisuuksia olla raitis ja elää raittiina, huumeliberalismille kyllä riittää omia kanavia.

Jag är inte alls övertygad att det finns särskilt många knarkare bland de gröna. Snarare är de i genomsnitt oftare helnyktra än finländare i gemen, och deras syn på knarkpolitiken - mindre straff och mera terapi - beror snarast på en mera allmänt upplyst och liberal världsåskådning. Det här är förresten ett drag hos de gröna som jag alltid smått kritiserat. Enligt min åsikt borde helnykterister som går in i politiken (och jag vet att det finns sådana bland de gröna) helst koncentrera sig på att skapa mer möjligheter att leva som helnykterist i det här samhället, det finns alltid andra kanaler för knarkliberalism.

Äärioikeiston piripiiri - Extremhögern som knarkring

Jo eräitäkin kertoja olen epäillyt, että äärioikeiston johtajien vahva henkinen ote kannattajiinsa selittyisi huumausaineilla - ts. että äärioikeisto olisi viime kädessä huumerinki. Nyt kun artisti Jari Sillanpää on tullut kaapista metamfetamiinin käyttäjänä, myös eräs äärioikeiston kellokkaista innostui julistamaan myötätuntoaan laulajalle. Katsokaapa tätä ruutukaappausta.

Jag har redan flera gånger uttryckt misstanken att det grepp som höjdarna inom extremhögern har om sina anhängare kunde ha uppstått genom knark - dvs. att extremhögern i sista hand kunde vara en knarkring. Artisten Jari Sillanpää avslöjade nyligen sitt metamfetaminbruk för tevejournalisten Tuomas Enbuske. Då skyndade sig en av koryféerna inom extremhögern att solidarisera sig med sångaren. Kolla den här skärmdumpen.

"Jag såg just intervjun med Jari Sillanpää. Ett par kommentarer, Tuomas Enbuske.

Metamfetamin är en sorts amfetamin och brukar alltid vara mer eller mindre utspätt. Om du tar en dos metamfetamin eller vanligt amfetamin som du köpt på gatan kommer du inte ens att märka skillnaden. Samma sak i praktiken. Du blir mera berusad t ex av tequila än av metamfetamin.

100 gram metamfetamin är inte heller så hemskt mycket. Snutarna ljuger. En sån mängd går lätt åt om du går på Motörheads konsert med killarna från hojgänget. Du går på en enda efterfest och sen är det slut. Jag tar meta bara ibland för att jäklas och när jag är full, men det är lätt jag kan få ett gram att försvinna under en månad - eller en vecka. Skulle jag göra så så skulle folk inte ens märka någon skillnad på mig, det är hundraprocentigt säkert.

Också, om du känner Jari personligen så ge honom mina kontaktuppgifter. Vi ska tillsammans uppdatera Jaris datasekretess så att snuten inte längre ska läsa hans textmeddelanden och att han inte behöver åka utomlands för att köpa metamfetamin. Jag ska göra det gratis, för jag gillar Sillanpää.

Men det var en toppenintervju och det bästa man i år sett på teve. Tack ska du ha för det."

Tässä meillä on siis äärioikeistolaisten keskuudessa ansioitunut kaveri, joka tarjoaa ilmaiseksi Sillanpäälle eräänlaista logistiikka-apua huumeiden hankkimiseen. Silti äärioikeistolla on otsaa leimata vastustajansa - esimerkiksi minut, joka en polta, juo enkä käytä laittomia päihteitä - jonkinlaisiksi narkomaaneiksi. Mutta kai se äärioikeiston huumeidenkäyttö nyt vaan on parempaa.

Här har vi alltså en kille som utmärkt sig som högerextremist och som erbjuder Sillanpää en sorts gratis "logistikhjälp" som ska underlätta dennes knarkinköp. Ändå har extremhögern mage att t ex utmåla mig som någon sorts narkoman, trots att jag aldrig röker, aldrig super och ännu mindre knarkar. Men jag antar att högerextrem narkomani bara är bättre narkomani.

Ei siksi että erityisemmin arvostaisin myöskään niiden typerien liberaalien linjaa, joiden mielestä Sillanpää on suuri sankari koska ylipäätään on uskaltautunut julkisesti puhumaan huumeidenkäytöstään. Mieshän on ilmeisesti joutumassa syytteeseen sekä huumeiden salakuljetuksesta, eikä vain omaan käyttöön (koska hän sanoo jakelevansa niitä myös kavereilleen), että jonkinlaisista liikennerikkomuksista (koska ajeli autoa holtittomasti huumeiden vaikutuksen alaisena - siitähän hän jäi kiinnikin). En minä sano että huumepolitiikkaa ei voisi muokata humaanimpaan suuntaan, mutta sellainen älyllisesti laiska väite, että piripäissään autoilevan miehen huumeidenkäyttö "ei ole haitaksi kellekään", ei yksinkertaisesti saa minua vakuuttuneeksi.

Inte för att jag särskilt skulle uppskatta den tankelöst knarkliberala uppfattning, enligt vilken Sillanpää är en stor hjälte bara därför att han överhuvudtaget vågat tala om sitt knarkande i offentligheten. Han håller ju uppenbarligen på att bli åtalad både för knarksmuggling - och knarket ifråga var ju inte endast avsett för eget bruk (eftersom han säger sig dela med sig av tjacket även till kompisarna) - och för någon sorts trafiköverträdelser (han åkte ju fast för att han körde bil i påtänt tillstånd). Jag vill inte säga att knarkpolitiken inte kunde reformeras i en mera human riktning, men det intellektuellt ytterst lata påståendet att en kille som ägnar sig åt bilism under påverkan av uppåttjack "inte gör någon förnär" övertygar mig inte.