Suositut tekstit

keskiviikko 8. marraskuuta 2017

Miten vallankumouksesta puhutaan Venäjällä - Hur man talar om revolutionen i Ryssland

Otsikon kysymykseen yrittää vastata Maria Lipman Open Democracy -nettisivustolla. Tässä on referaatti hänen kertomastaan.

Frågan i rubriken är det Maria Lipman på sajten Open Democracy som försöker besvara. Det här är en kort översikt över vad hon sagt.

KOMMUNISTIPUOLUE menee täysin neuvostoliittolaisella tulkinnalla. Vallankumous vapautti köyhät ja kipeät sorrosta ja sorsinnasta, ja tähän tyyliin noin yleensä. Työn orjat sorron yöstä nouskaa, maan ääriin kuuluu kutsumus, ihan niin kuin vuotta 1991 ei olisi koskaan ollutkaan.

KOMMUNISTISKA PARTIET kör på den gamla sovjetiska tolkningen. Revolutionen har befriat de fattiga och sjuka från förtryck och förnedring, och så här i allmänhet. Upp trälar uti alla stater som hungern bojor lagt uppå, precis som om det gamla statsskicket aldrig hade kraschat.

ORTODOKSIKIRKKO puolestaan korostaa, että vallankumouksen yhteydessä rakastettu tsaari Nikolai II murhattiin, ja se oli kauhea kuolemansynti. Kirkko on julistanut tsaarin pyhimykseksi ja nostanut hänet arvostelun yläpuolelle.

ORTODOXA KYRKAN framhäver å sin sida, att revolutionen också ledde till mordet på den älskade tsar Nikolaj II, vilket var en hemsk dödssynd. Kyrkan har helgonförklarat honom, något som innebär att han nu är ovanför all kritik.

TURVALLISUUSPALVELU muistuttaa ennen kaikkea olevansa kuuluisan KGB:n ja Tšekan manttelinperijä, ja FSB:n työntekijät kutsuvat itseään ylpeinä tšekisteiksi. Ylpeys koskee myös edeltäjien ja esikuvien tekemää tsaarin murhaa.

SÄKERHETSTJÄNSTEN påminner att den främst är arvtagaren efter så berömda institutioner som KGB och Tjekan, och medarbetarna på FSB kallar sig stolta för tjekister. Stoltheten gäller även mordet på tsaren, som begicks av föregångare och förebilder.  

VLADIMIR PUTIN on ikävässä välikädessä. Hän ei ole mitenkään innostunut minkäänlaisista vallankumouksista, varsinkaan värivallankumouksista, vaikka väri sitten olisikin ollut kommunismin punainen. Venäjän vallankumous ei ollut Putinista mikään hyvä asia, koska se oli seurausta tsaarin ja keskusvallan epäonnistumisesta ja heikkoudesta. Se siis muistuttaa häntä ikävästi kuolevaisuudesta. Putin tarvitsee kuitenkin sekä kommunistien, ortodoksien että vanhojen kollegojensa poliittista tukea ja joutuu olemaan mieliksi kaikille yhtaikaa.

VLADIMIR PUTIN sitter på mellanhand. Han är inte särskilt entusiastisk över någon sorts revolutioner, allra minst över färgade revolutioner, ens när färgen är kommunistiskt röd. Den ryska revolutionen är inte någonting Putin gillar att högtidlighålla, eftersom den i princip var en följd av tsarens och centralmaktens svaghet och misslyckande. Den påminner honom på ett obehagligt sätt om hans egen dödlighet. Putin behöver ändå politiskt stöd från alla håll, både kommunisterna, ortodoxa kyrkan och de gamla kollegerna på FSB, och måste sålunda göra dem alla till lags.

NEUVOSTOLIITON KAUHUT eivät ole täysin kadonneet tutkalta. Tänäkin vuonna on paljastettu parikin muistomerkkiä niiden uhreille keskeisillä paikoilla, toista seremoniaa johti itse Putin.

FASORNA I SOVJETUNIONEN har dock inte helt försvunnit från radarskärmen, för även i år har det invigts ett par monument till offrens minne på centralt belägna orter, en av invigningsceremonierna leddes t o m av självaste Putin.

PUHUA EI KUITENKAAN SAA LIIAN ÄÄNEKKÄÄSTI, siis kommunismin julmuuksista. Tämän koki taannoin paikallishistorioitsija Juri Dmitrijev, joka on Karjalan tasavallassa dokumentoinut massateloitusten uhrien salahautoja. Hänet hoidettiin vankilaan keksityillä pedofiliasyytteillä.

TALAR MAN FÖR HÖGT OM KOMMUNISMENS GRYMHETER kan man dock råka ut för svårigheter. Det här upplevde nyligen Jurij Dmitrijev, en lokalhistoriker från ryska Karelen som dokumenterat hemliga massgravar i hemtrakten. Han utmålades som pedofil och burades in.

KYLLÄ KOMMUNISMIN JULMUUDET saa tuomita ja niiden uhreja itkeä, mutta se on monopolisoitu ortodoksikirkon asiaksi - ortodoksikirkko on Putinille lojaali toimija, joka ei ole kiinnostunut demokratian ("värivallankumouksen") edistämisestä. Mutta vapaa kansalaistoiminta kommunismin uhrien muistamiseksi - hyi olkoon. Se vapaus on sellainen ikävä länsijuttu. 

VISST FÅR MAN FÖRDÖMA DE KOMMUNISTISKA GRYMHETERNA och begråta offren, om man är en ortodox prelat. Ortodoxa kyrkan är en lojal aktör som inte är intresserad av att främja färgade revolutioner, dvs demokrati. Men fri medborgerlig verksamhet för att högtidlighålla minnet av offren - bort det! Det där med friheten, det är en sån där tråkig grej som dom i Väst hittat på.