Laura Huhtasaaren gradu on sinänsä nolo juttu, mutta Huhtasaari sentään plagioi sellaista gradua, jossa oli tieteellisesti jotain ituakin. Jyväskylän yliopiston kasvatustieteen laitos on kuitenkin niittänyt laakereiden sijasta lähinnä ohdakkeita hyväksymällä graduja, jotka perustuvat täysin maagiseen maailmankuvaan ja joiden aiheena on esimerkiksi saatananpalvonnan uhka lapsille - kirjoittajat esittävät saatanan tietysti konkreettisesti olemassaolevana olentona (siis eivät erilaisiin synteihin viettelevänä ihmisen huonompana luontona) ja tarjoavat lääkkeeksi tietysti fundamentalistista uskonnollisuutta.
Laura Huhtasaaris plagierade magisteravhandling var i och för sig en genant historia, men åtminstone plagierade hon en vetenskapligt seriös och hållbar avhandling. Den pedagogiska institutionen på Jyväskylä universitet har dock under åren rönt tistlar i stället för lagrar genom att godkänna prograduarbeten som är baserade på en rent magisk världsbild och som t ex handlar om djävulsdyrkan och dess skadlighet för barn: graduskribenterna framställer djävulen inte som en sämre natur inom människan som förför oss till synder, utan som en konkret existerande varelse, och erbjuder givetvis fundamentalistisk religiositet som läkedom.
Herää totisesti kysymys, voiko Jyväskylän yliopistoa ollenkaan ottaa vakavasti tieteellisenä laitoksena, kun siellä kelpuutetaan ilmeisesti opinnäytetyöksi ei vain plagiaatteja, vaan pimeimmältä keskiajalta kotoisin olevia sepustuksia, joilla ei ole yhtikäs mitään tekemista minkään tieteellisyyden kanssa. Ateistien ei kannata nyt tulla selittämään yhtään mitään teologiasta, koska teologisessa tiedekunnassa on aivan asialliset tieteellisyyskriteerit, ja monet teologisen tiedekunnan väitöskirjat edustavat vankkaa aatehistoriallista tai kielitieteellistä tutkimusta oman paradigmansa puitteissa. Nuo jyväskyläläiset kasvatustiedegradut perustuvat suunnilleen katulähetyslipareiden tasoiseen teologiaan.
Man känner sig minsann frestad att fråga, om Jyväskylä universitet alls kan tas på allvar som vetenskaplig institution, om det inte bara är rena plagiat som godkänns som lärdomsprov, utan också rent medeltida skriverier, som inte har någonting som helst med vetenskaplighet att göra. Och jag vill inte höra det vanliga ateistsnacket om teologi, för teologiska fakulteten iakttar helt sakliga och skapliga kriterier för vetenskaplighet. Många teologiska avhandlingar representerar robust idéhistorisk eller filologisk forskning inom sitt eget paradigm. Men de där pedagogiska pekoralen från Jyväskylä utgår från en teologi direkt från de religiösa småskrifter som sprids av allehanda gatumissionärer.
Totean tapani mukaan, että lapsellinen kuvitelma suomen kielen soveltumisesta tiede- ja sivistyskieleksi taisi taas kerran osoittautua pelkäksi lapselliseksi kuvitelmaksi. Eiköhän ainakin Jyväskylän yliopiston kannattaisi panna suosiolla pillit pussiin?
Som jag brukar, konstaterar jag att den barnsliga föreställningen om finskan som ett vetenskaps- och kulturspråk igen avslöjades vara bara en barnslig föreställning. Åtminstone är det dags för Jyväskylä universitet att slå igen.
