lauantai 5. joulukuuta 2015

Suomen arvot - Finlands värden

Presidentti Niinistö sanoi tuossa juuri, että maahanmuuttajien on omaksuttava arvomme, kuten demokratia, ihmisoikeudet ja tasa-arvo. Koskeeko tämä vaatimus myös maahanmuuttokriitikoita ja jos koskee, mitä tehdään maahanmuuttokriitikoille, jotka näitä arvoja eivät kunnioita, ts. käytännössä aivan kaikille maahanmuuttokriitikoille? Lastataan vuotavaan purkkiin ja laivataan avomerelle etsimään jotain sekasortoista rajakontrollitonta kehitysmaata, johon heidät voisi dumpata?

President Niinistö sa just på teve att invandrarna bör tillägna sig våra värden, som demokratin, de mänskliga rättigheterna och jämlikheten. Gäller det här också för invandrarkritikerna, och om det gör det, vad ska vi göra med de invandrarkritiker (i praktiken alla), som inte respekterar dessa värden? Ska vi lasta dem på ett otätt skepp och ta dem ut till havs för att sen leta rätt på något kaotiskt uland utan gränskontroller där man kan bli av med dem?

perjantai 4. joulukuuta 2015

Poliisi myönsi suosivansa äärioikeistoa - Polisen medger att den favoriserar extremhögern

Kun äärioikeistolaisten ryhmien toiminta otettiin esille Turun valtuuston hiljattaisessa kokouksessa viitaten tuoreeseen Suojelupoliisin raporttiin, jossa ne mainitaan yksiselitteisesti turvallisuusuhkina, poliisin edustaja vastasi, että poliisi pitää näissä asioissa tutkinta- ja syytekynnyksen korkealla sananvapauden vuoksi. (Muuten samainen komisario puhui täysin korrektisti ja asiallisesti turvapaikanhakijoiden rikostutkinnoista ym. käytännön kysymyksistä.)

Toisin sanoen poliisi on nyt myöntänyt olevansa näissä sananvapauskysymyksissä maahanmuuttokriitikoiden taskussa. Minä olen jo kaksi kertaa ollut poliisitutkinnassa maahanmuuttokriitikoiden terroritarkoituksessa tekemien rikosilmoitusten takia, ja molemmilla kerroilla homma meni syyteharkintaan asti. Syytettä ei kuitenkaan tullut kummallakaan kertaa, koska rikosta ei ollut tapahtunut.

Maahanmuuttokriitikoiden propagandatoiminta sitä vastoin ylittää reilusti syyteharkinnan kriteerit muidenkin rikosten kuin sen kansanryhmän vastaisen kiihottamisen osalta, jota heikäläiset eivät edes pidä rikoksena. Silloin kun jengi sosiaalisessa mediassa elämöi verenhimoisesti jonkin yksiselitteisesti määritellyn vastaanottokeskuksen polttamisella ja sen asukkaiden surmaamisella - mitä esimerkiksi Vihamuki-blogissa näkee yhtä mittaa - kyse on jo paljon vakavammista asioista. Mutta kuten poliisi sanoo, "se tukahduttaisi meidätkin", jos äärioikeiston jatkuvaa vihan ja väkivallan lietsontaa yritettäisiin hillitä. Sitä vastoin se, että äärioikeiston ilkivaltaiset ilmiannot todellisista tai luulotelluista vastustajistaan tutkitaan syyteharkintaan asti, ei ilmeisesti poliisin mielestä tukahduta ketään.

Minua syytellään jatkuvasti siitä, että pelottelen vainoharhaisesti. Mutta minkäs teet kun poliisi itsekin myöntää suosivansa äärioikeistoa ja katsovansa sen terroria läpi sormien. 

Ne tulevat ja surmaavat sinun lapsesi, eikä poliisi estä eikä tutki. Tämän on nyt poliisi itsekin myöntänyt: äärioikeistolla on erioikeus tehdä rikoksia, poliisin luvalla. Äärioikeisto on uusi eliittimme, jota lait eivät koske - tulonsiirroilla elävä rälssi, joka kiertää busseilla lietsomassa vihaa ja väkivaltaa mihin vain vastaanottokeskuksia nousee. Olisi mielenkiintoista tietää, minkä maan veronmaksajat muuten heidän bussimatkailunsa maksavat, Suomenko vai Venäjän? 

När högerextremistisk aktivitet nyligen togs upp i ett stadsfullmäktigemöte i Åbo med hänvisning till en färsk Skyporapport, som entydigt framställde högerextremism som hot mot rikets säkerhet, svarade representanten för polisen att det är polispraktik att hålla åtalströskeln hög för att inte kringskära uttrycksfriheten. (Förresten talade samme komissarie helt korrekt och sakligt om brottsutredningar mot asylsökande och om övriga praktiska spörsmål.)

Sålunda har polisen nu medgett att den i praktiken lyder under invandrarkritikerna vad gäller uttrycksfriheten. Jag för min del har redan två gånger varit föremål för polisrannsakning på grund av att jag i terroriserande syfte brottsanmälts av invandrarkritikerna. Bägge anmälningarna åtalsprövdes, men något åtal blev det aldrig, eftersom jag inte begått något brott.

Den propaganda som invandrarkritikerna hela tiden kolporterar på nätet uppfyller och överträffar däremot kriterierna för åtalsprövning, och det här gäller inte bara hets mot folkgrupp, som invandrarkritikerna inte ens anser utgöra ett brott. När pöbeln i sociala medier fantiserar om att tutta eld på något mottagningscentrum och massmörda invånarna - något som man hela tiden ser t ex på Vihamukibloggen - är det frågan om mycket mera allvarliga saker. Men som polisen säger, "skulle det kväsa ned även oss" om man alls försökte stävja den uppvigling till hat och våld som högerextremisterna hela tiden håller på med. Samtidigt tar polisen på allvar och låter åtalspröva alla angivelser som extremhögern riktar mot verkliga eller förmenta motståndare, men det är väl inget hot mot uttrycksfriheten, det.

Folk beskyller mig hela tiden för att skrämma dem med förföljelsemaniska skräckhistorier. Men vad fan kan man göra när själva polisen nu medgett att den favoriserar extremhögern och ser mellan fingrarna på dess terrordåd. 


Där kommer de för att döda ditt barn, och polisen ska varken hindra dem eller utreda brottet. Det här polisen själv medgett: extremhögern har dispens att begå brott med polisens tillåtelse. Extremhögern är vår nya elit som inte förutsätts lyda lagen - ett frälsestånd som åker runt med bussar för att hetsa till hat och våld var det än ryktas att ett flyktingboende ska öppnas. Jag skulle förresten gärna veta vilket lands skattebetalare som består fiolerna för de där bussresorna, Finlands eller Rysslands.

Miksi suomenkielinen raiskaa? - Varför våldtar finnen?

Helsingin Sanomien jutussa kerrottiin, että suomenruotsalaiset raiskaavat Suomessa kaikkein vähiten. Suomenkieliset ovat siis raiskaajakansaa, koska maahanmuuttokriitikot ovat suuressa viisaudessaan määritelleet raiskaajakansoiksi kaikki ne etniset ryhmät, jotka tilastojen mukaan raiskaavat enemmän kuin jotkin muut Suomessa (tai tietyssä maassa) asuvat. Koska mieleemme ei tulisikaan niin halju ajatus, että maahanmuuttokriitikot kohtelisivat omaa viiteryhmäänsä jotenkin eri tavalla ja enemmän silkkihansikkain kuin muita, olemme vakuuttuneita, että he ovat kanssamme samaa mieltä suomenkielisten olemuksellisesta luonteesta raiskaajakansana. 

Suomea äidinkielenään puhuva mies kuuluu siis raiskaajakansaan. Tämä on ongelma. Meidän tulee pohtia, mikä on syynä suomenkielisen miehen olemukselliseen raiskaajuuteen ja miten hänet, tai ainakin hänen lapsensa - siittipä hän heidät syvimmän luontonsa mukaisesti raiskaamalla tai epäluontevan sivistyneellä tavalla eli halukkaan naisen kanssa - voitaisiin parantaa tästä surullisesta sielullisesta puutteesta.

Ensimmäisenä tulee mieleen sellainen ajatus, että suomenkielinen raiskaa, koska se on hänen rodullinen ominaisuutensa. Teoria on hyvin houkutteleva, varsinkin kun olemme Homman tieteellisiltä älymiehiltä saaneet kuulla, että rotuja tosiaan on olemassa. Tarkemmin ajatellen oletus on kuitenkin hylättävä. Asiantuntijoiden mukaanhan suomenkieliset suomalaiset ovat antropologisesti hyvin epäyhtenäistä joukkoa ja itäsuomalaiset selvästi eri rotua kuin länsisuomalaiset. 

Tietenkin olisi hyvä selvittää, kuinka paljon itäsuomalaiset raiskausluvut eroavat länsisuomalaisista, mutta on syytä uskoa, että nykyisellään nämä tilastot eivät ole vertailukelpoisia keskenään. Itäsuomalaisia raiskaustilastoja nimittäin vääristää Itä-Suomen hovioikeuden tunnettu pyrkimys vapauttaa kaikki raiskaajat syytteistä, ainakin jos heillä on työpaikka ja säännölliset tulot. Siksi joudumme käytännön syistä lähtemään siitä, että kaikki suomenkieliset edustavat samaa rotua kuin suomenruotsalaiset, eli että suomalaiset eivät ole raiskaajarotua, vaikka kuinka tekisi mieli uskoa tai sanoa niin ja vaikka he raiskaajakansaa olisivatkin.

Jos raiskaajuus ei ole suomenkielisten DNA:ssa, se on kulttuurikysymys. Suomenkielisiä ei erota ruotsinkielisistä muu kuin äidinkieli, tai ehkä juhannustavat: suomenkieliset yleensä polttavat juhannuskokkoja, ruotsinkieliset pystyttävät salkoja. Onko siis niin että juhannussalko suojaa raiskaamiselta? Itse asiassa Satakunnassa on alueita, kuten Ahlainen ja Merikarvia, joiden väestö on suomenkielistynyt historiallisesti katsoen vasta hiljattain ja joissa juhannussalkoperinteitä tiettävästi vielä ylläpidetään. Meillä ei kuitenkaan ole tietoa siitä, tehdäänkö Satakunnan juhannussalkopitäjissä vähemmän raiskauksia kuin muualla, joten juhannuskokkojen ja raiskauksien yhteyttä ei käytettävissä olevien tietojen valossa voi todentaa.

Toisin sanoen ainoaksi eroksi kahden kansankulttuurimme välille jää kieli. Suomen kieli on siis olemuksellisesti raiskaajakieli, ruotsin kieli raiskaamattomuuden kieli. Suomen kielen sanoihin ilmeisesti sisältyy jokin salattu resonanssi, joka saa kuiskauksen raiskaa-raiskaa-raiskaa kaikumaan suomenkielisen miehen korvissa ja aivopesemään hänet seksuaaliseksi väkivallantekijäksi, joka nyt vain ei voi itselleen mitään.

Meidän on syytä luottaa siihen, että suomenkieliset miehet ovat parannettavissa raiskaajuudestaan. Olisi julmaa rasismia väittää, että suomenkielinen raiskaa olemuksellisista syistä ja että sille vain ei voi mitään. Ja vaikka näin olisikin, seuraava sukupolvi on varmasti parannettavissa. 

Arvaatte varmaankin, mihin suuntaan tämä vie: ruotsin kielen opetusta ja käyttöä on lisättävä kaikilla tasoilla ja sen pakollisuutta vahvistettava. Tavoitteena on sellainen Suomi, jossa raiskaajakieltä ei enää puhuta eikä se enää viettele ketään raiskaamaan. Emme varmastikaan pääse eroon raiskauksista kokonaan, mutta kaikki keinot vähentää niitä tulee ottaa käyttöön.

Aivan niin: tämä on tietoinen provokaatio. Mutta huomatkaa: tämä ehdotus on kaikesta huolimatta paljon humaanimpi kuin maahanmuuttokriitikoiden sivuilla vellova pystypeniksinen riemu siitä, että taloja poltetaan ja lapsia tapetaan. Tässä nyt kuitenkin ehdotetaan raiskaavan ryhmän parantamista kulttuuristaan, ei kenenkään maastakarkottamista, tappamista eikä sulkemista keskitysleiriin, kuten maahanmuuttokriitikoiden vaahtosuu- ja kuolafoorumeilla jatkuvasti tehdään.

Mieti sitä (jos sinulla on millä miettiä), ennen kuin rupeat raivoamaan siitä, millaista kielisortoa ja rasismia tässä blogissa harjoitetaan. Enkä minä suoraan sanoen usko ollenkaan, että sinua kiinnostaa mikään suomenkielinen kulttuuri, paitsi amerikanenglannista suomeen käännetty. Sellaisiahan te olette.

Den malligaste morgontidningen i Finland, Helsingin Sanomat, konstaterade att finlandssvenskarna är den etniska grupp i vårt land som begår minst våldtäkter. De finsktalande är sålunda ett folk av våldtäktsmän, ty invandrarkritikerna har i sin gränslösa visdom så definierat alla etniska grupper som enligt statistiken gör sig skyldiga till fler sexualbrott än andra sådana i Finland (eller i vilket som helst land som står under observation). Det skulle givetvis aldrig falla oss in (hemska tanke!) att misstänka, att invandrarkritiker skulle tillämpa andra kriterier på sin egen referensgrupp än på resten av mänskligheten - vi är säkra på att de är eniga med oss om att finnarna är till sin väsentliga karaktär ett folk av våldtäktsmän. 

En finsktalande man representerar sålunda ett folk av våldtäktsmän. Det här är ett problem. Vi bör reflektera över orsakerna till den finsktalande mannens essentiella karaktär som våldtäktsman och fråga oss, hur han eller åtminstone hans barn - oberoende av om han avlat dem genom att våldta, som hans karaktär förutsätter, eller om han haft sexuellt umgänge med en villig kvinna, hur onaturligt det än är för honom - kunde botas och bli av med denna sorgliga karaktärsbrist.

Allra först kommer man på att fråga sig, om inte finnen våldtar därför att det ligger i hans blod, att det är så hans ras är beskaffad. Teorin är mycket lockande, särskilt med tanke på att de vetenskapliga ljushuvudena på rasistforumet Homma alltid orkar upprepa att människoraser är en seriös vetenskaplig kategori. Vid närmare eftertanke bör teorin dock förkastas. Enligt de sakkunnige är de finsktalande en antropologiskt mycket oenhetlig skara: om raser finns, är östfinnarna definitivt av annan ras än västfinnarna. 

Naturligtvis vore det förnuftigt att ta reda på, hur mycket östfinska och västfinska våldtäktsstatistiker skiljer sig sinsemellan, men det är skäl att anse att dessa statistiker i dagens situation inte är jämförbara. Östfinska statistiker förvrängs nämligen av att Östra Finlands hovrätt som bekant brukar frikänna alla våldtäktsmän med arbetsplats och regelbundna inkomster. Därför bör vi av praktiska skäl utgå från att finnarna och finlandssvenskarna är av samma ras. Sålunda utgör inte finnarna en ras av våldtäktsmän, hur mycket man än frestas säga så och trots att de kanske är ett folk av våldtäktsmän.

Om våldtäkt inte ligger i finnarnas DNA, är det en kulturfråga. Finnarna och finlandssvenskarna skiljer sig från varandra endast språkligt, eller kanske även i hur de firar midsommar: finnarna tänder en brasa, finlandssvenskarna hissar upp en stång. Är det sålunda stången som gör män mindre benägna att begå sexualbrott? I själva verket finns det orter i Satakunda, t ex Vittisbofjärd och Sastmola, där befolkningen historiskt sett förfinskats först nyligen och där det veterligen fortfarande är tradition att ställa upp midsommarstång. Vi vet dock inte om det begås mindre våldtäkter i ovannämnda socknar i Satakunda, så det är omöjligt att vid det här laget bevisa, om det finns ett sammanhang mellan midsommarbrasor och våldtäkter.

Sålunda är det bara språket som skiljer på de två folkkulturerna i vårt land. Finskan är sålunda essentiellt ett språk för våldtäktsmän, svenskan står för en sexualkultur där våldtäkter inte accepteras. Kanske de finska orden resonerar med varandra på ett hemlighetsfullt sätt, så att det uppstår ett viskande våldta-våldta-våldta i öronen på den finsktalande mannen och hjärntvättar honom till en sexbrottsling och våldsverkare som bara inte kan ändra på sitt inre och sin natur.

Trots allt bör vi utgå från att finsktalande män går att bota, så att de inte längre våldtar. Det skulle vara brutal rasism att påstå att finska män föds till våldtäktsmän och att vi inte kan göra någonting åt det. Och även om det vore så vill jag hoppas att åtminstone den följande generationen kan bli av med denna beklagliga karaktärsbrist. 

Ni gissar säkert vartåt det här lutar: svenskundervisningen och användningen av svenskan bör ökas på alla nivåer och det ska läggas mera tvång i "tvångssvenskan". Målet är ett Finland där våldtäktsspråket inte längre talas och inte längre förför någon till våldtäkter. Vi blir säkert inte av med våldtäkterna helt och hållet, men våldtäktssiffrorna bör minskas med alla möjliga medel.

Alldeles riktigt: det här är en medveten provokation. Men märk väl: det här utspelet är trots allt mycket mera humant än den jubel, med kuken i högsta hugg, som härskar på invandrarkritiska webbsidor varje gång ett invandrarboende brinner eller invandrarbarn dödas. Mitt förslag är ju bara att bota den etniska grupp som våldtar, i stället för att utvisa, avliva eller internera någon, som folk på de invandrarkritiska webbforumen hela tiden kräver, med fradga kring munnen.

Om invandrarkritikerna alls kunde tänka, skulle de noga reflektera över det innan de började ondgöra sig över det språkförtryck och rasism den här bloggen står för. Inte för att de själva alls intresserar sig för någon finskspråkig kultur, med undantag av amerikansk masskultur i finsk översättning. Det är vad de är.

sunnuntai 29. marraskuuta 2015

Paraisten miestappo - Dråpet i Pargas

Ulkomaalaissyntyinen mies löytyi kahakan jäljiltä kuolleena paraislaisen kapakan edestä. Katsotaan, mitä mieltä kansa on tästä.

En man av utländskt ursprung hittades död utanför en krog i Pargas. Vi ska se vad folket anser om det här.



Juha Ojanen: "Fint om nån tog invandraren av daga."

Kalle Näykki: "Riktigt!"

Anette Salonen: "Jag menar att Pargas förr i världen var en fridsam ort - nu tränger sig alla dit!!"

Teemu Nyström: "Man borde ha slängt honom i ett dike och sen pissat på honom!!"

Jesse Juhani Rautio: "Det här blir man nog så glad åt, jag skulle själv också döda nån om man inte riskerade att åka fast."

Vesa Porkola: "Jag hann redan glädjas åt det här men sen läste jag på Folkrörelsens 'Stäng gränserna!' sidor att det var nån polack."


Elina Kokkonen: "Skönt. När vi nu har fått det här igång så kan man ta kål på resten av dem på samma gång."

Se kauhea raiskaus josta kaikki puhuvat - Den förskräckliga våldtäkt alla talar om

Pääministerin kotiseudulla sattui jonkinlainen seksuaalinen ahdistelutapaus, mahdollisesti raiskaus tai seksuaalinen hyväksikäyttö, jossa uhrina oli neljätoistavuotias neitokainen ja epäillyiksi joutui alkutiedon mukaan kaksi turvapaikanhakijaa. Välittömästi maahanmuuttokriitikoiden keskuudessa alkoi kuhista, ja myös Hugenberg-mediat innostuivat laskeutumaan fasistilehtien tasolle. Syntyi mielikuva, että karvanaamaiset puskamuslimit olivat miesjoukolla käyneet pyhäkoulun jeesuslapsitunnilta kotimatkalla olleen pikkutytön kimppuun.

Kun totuus sitten alkoi tihkua esiin, se oli huomattavasti vähemmän dramaattinen. Toinen epäillyistä pakolaispojista osoittautui syyttömäksi, eikä toinenkaan ollut rynnännyt puskasta tuntematonta tyttöä ahdistelemaan: hän oli ilmeisesti liikkunut tytön kanssa samoissa porukoissa, mahdollisesti myös luullut olevansa tämän poikaystävä. Tekijällä ja uhrilla ei itse asiassa ollut kuin pari vuotta ikäeroa, eli aika kakaroita siellä oltiin puolin ja toisin. Samat persut ja maahanmuuttokriitikot, jotka nyt valmistautuvat hyökkäämään vastaanottokeskuksiin, antaisivat luultavasti armon käydä oikeudesta, jos asialla olisi ollut kotimainen sälli - loppujen lopuksi suomalainen seksuaalikulttuuri on niin monitulkintainen ja täynnä sudenkuoppia, että paljon hyväuskoisia, kilttejä, mihinkään rikokseen syyllistymättömiä ja poikuutensa säilyttäneitäkin miehiä on tässä maassa leimattu raiskaajiksi ja pedofiileiksi, mistä olen itsekin vanhan blogini aikana kirjoittanut paljon.

Ne kirjoittelut muuten saivat silloin aikoinaan osakseen suurta suosiota juuri maahanmuuttokriitikoilta, tai sellaisiksi myöhemmin päätyneiltä. Tästä voidaan tehdä tiettyjä johtopäätöksiä siitä, millaista seksuaalielämässään epäonnistunutta, sosiaalisesti toistaitoista porukkaa maahanmuuttokriitikoiden riveihin ajautuu - mahdollisesti hyvinkin hyväuskoisia ja lapsellisia tyyppejä, jotka sitten kömpelöiden iskuyritystensä vuoksi saavat kähmijän ja raiskaajan maineen. Meikäläinen oli suurin piirtein Halla-ahon veroinen sankari niissä piireissä niin kauan kuin en kertonut, että suhtauduin samalla inhimillisellä ymmärtämyksellä raiskaajiksi leimattuihin maahanmuuttajiin kuin kantaväestönkin edustajiin, ja samoista syistä. Kun tämän sanoin, se sai nuo alkumaahanmuuttokriitikot raivoihinsa.

Feministien retoriikkaan kuuluu suomalaisten raiskaajien esittäminen maanpäällisinä paholaisina, kun taas maahanmuuttajaraiskaajia ollaan valmiita hyvinkin nyansoidusti ymmärtämään. Tällä on toki ideologiset perusteensa. Suomalaiset raiskaajat kuuluvat sukupuolensa ja kansallisuutensa perusteella kaikkia muita sortavaan eliittiin, ts. valkoisiin heteromiehiin. Maahanmuuttajaraiskaajat taas ovat määritelmällisesti sorrettuja, joilla on inhimillisesti ymmärrettäviä motiiveja. En sano ettei tämä olisi kaikilta osin väärinkään, mutta eivät kaikki kotimaiset raiskaajat ole eliittiä. Niinkin "työläismyönteinen" taho kuin Kansan Uutiset julkaisi hiljattain tilaston, jonka mukaan raiskaajat ovat suureksi osaksi työväestöä - siis muutkin raiskaajat kuin persujen "työmies" Putkonen.

Aivan vastaavanlaisen ideologisen kuvion perusteella rasistien retoriikkaan kuuluu suomalaisten raiskaajien ymmärtäminen ja heidän tekojensa suhteuttaminen. Rasistien näkökulmasta suomalainen mies on monikulttuurin uhkaama ja nurkkaan ajama, kun taas ulkomaalainen mies kuuluu maailmanlaajuiseen muslimisalaliittoon, joka ihan just'kohta upottaa lännen.

Kummassakin tapauksessa osa raiskaajista (tai raiskaajiksi leimatuista) hyväksytään yksilöiksi, joilla on henkilökohtaisia, inhimillisesti ymmärrettäviä syitä käyttäytyä sillä tavoin kuin käyttäytyvät. Loput taas nähdään kollektiivisen, organisoidun ja määrätietoisen salaliiton edustajina.

Minun kantani asiaan oli ja on, että kaikenlaiset raiskauksesta epäillyt, niin kotimaiset kuin ulkomaiset, ovat yksilöitä ja oikeushenkilöitä ja sellaisina heille kuuluu normaali oikeusturva ja syyttömyysolettama, ellei oikeus totea heitä syyllisiksi. Tämä on tietenkin oikeusvaltiota ja yhdenvertaisuutta avoimesti vihaavien maahanmuuttokriitikoiden mielestä hirveää kommunismia, koska koko heidän ideologiassaan on kyse siitä, että halutaan yhdet säännöt yksille ja toiset toisille. Mutta yhtä lailla tämä on ideologisimmille feministisille julistajille "konservatiivista juristokratiaa", erään heikäläisen ilmausta lainatakseni. Heidän mielestään nainen on aina oikeassa ja syyttömyysolettamasta pitää luopua silloin kun kyse on raiskaajasta, tai sellaiseksi väitetystä. 

Sanalla sanoen, puolueettoman oikeusvaltion kannattamiseen tarvitaan nykyään erityistä rohkeutta, koska kaikki ideologiapellet haluavat mieluummin kallistaa Themiksen vaakaa itselleen suosiolliseen suuntaan. Kun tiedotusvälineiden lähtökohtana tuntuu olevan erilaisten oikeusvaltiota vihaavien poliittisten kuppikuntien - milloin äärifeministien, milloin maahanmuuttokriitikoiden - miellyttäminen, suosiminen ja imarteleminen, legalismia ja oikeusvaltiota kannattavalle annetaan mieluummin potkut koko mediasta (puhun tietenkin kokemuksesta).

Keskustelussa on noussut esille muun muassa erään neljätoistavuotiaana raiskatun ja sittemmin aikuistuneen naisen puheenvuoro: tämä täti nimittäin sanoi, että teiniraiskauksen uhrin on mahdollista selvitä ja että toipumista vain haittaa, jos uhrille jatkuvasti toistellaan, miten parantumaton hänen tilansa on. Tämä nainen joutui välittömästi reposteltavaksi fasistisessa MV-nettilehdessä, ja joukko Suomen naisten puolustajina esiintyneitä sällejä julisti, että hänet pitäisi raiskata uudestaan. Feministit eivät ole yhtä karkeita kuin äärioikeisto, mutta muistan kyllä viime vuosikymmeneltä, että heikäläiset olivat hyvin tylyjä sellaisia raiskattuja naisia kohtaan, jotka vastaavalla tavalla yrittivät varoittaa liiasta dramatisoinnista nimenomaan uhrin näkökulmasta. Poliittisille ryhmille raiskauksen uhri on nimittäin ennen kaikkea hyväksikäytettävä vetonaula, jonka omat mielipiteet eivät kiinnosta.

Muuten, se, että ulkomaalaiset sällit uskovat olevansa viehätysvoimaltaan vastustamattomia, alkavat pitää itseään satunnaisen naistuttavan poikakavereina ja päätyvät sitten tavalla tai toisella ahdistelemaan tyttöä, ei liity mitenkään islamiin, arabikulttuuriin eikä Lähi-itään. Muistan omasta tuttavapiiristäni ysärivuosilta tapauksia, joissa häiritsevä henkilö oli itäeurooppalainen - puolalainen, venäläinen, virolainen tai ukrainalainen. Raiskauksista ei onneksi ollut kyse, vaan lievemmästä häirinnästä tai epämukavista tilanteista.

En katso tämän johtuneen edes asianomaisten itäeurooppalaisesta taustasta. Pikemminkin kyse on siitä, että ihminen on sosiaalinen eläin ja epänormaalissa tilassa silloin kun hän on irrallaan sosiaalisista verkostoistaan - tällöin hän saattaa käyttäytyä asiattomalla tai vaarallisella tavalla. Tässä mielessä turistit ja vaihto-opiskelijat ovat itse asiassa vaarallisempia kuin maahanmuuttajat. Jälkimmäisten tavoitteena on nimittäin päästä sisälle yhteiskuntaan, ensinmainitut kaksi lähtevät täältä mäkeen viimeistään muutaman kuukauden päästä.

Mutta eikö islamilaisella kulttuurilla sitten ole mitään vaikutusta raiskauksiin? Kyllä varmasti. Esimerkiksi sellainen, että kun Arska, Reiska ja Jarska miehissä raiskaavat Zeynabin, Zeynab ei ehkä uskalla kertoa perheelleen eikä poliisille rikoksesta. Jos perheen arvot ovat kovin vanhanaikaiset ja patriarkaaliset, Zeynab saatetaan heittää kotoa mäkeen, pahoinpidellä ja pahimmassa tapauksessa kunniamurhata, ja vaikka tällaiseen huoleen ei aihetta olisikaan, oikeustie on pitkä ja nöyryyttävä, huonosti paikallista kieltä osaaville maahanmuuttajille ylivoimainen. 

Hiljattaisen tutkimuksen mukaan maahanmuuttajalapsiin kohdistuu enemmän seksuaalista väkivaltaa kuin kantaväestön kakaroihin. Älkää yhtään selittäkö, että siinä vain muslimi-isät raiskaavat omia lapsiaan. On päivänselvää, että asialla ovat merkittävässä määrin kantapeikot. Mutta tästä ei tietenkään puhuta, koska pääministerillä on liian kiire järjestää hätäkokouksia kun maahanmuuttajasällit erehtyvät kopeloimaan kantakansan tyttäriä.


I byn premiärministern är hemma ifrån skedde det någon sorts sexuellt ofredande, möjligtvis en våldtäkt eller ett fall av sexuellt utnyttjande. Offret var en fjortonårig flicka och de misstänkta var två asylsökande enligt de första uppgifterna. Genast blev det ståhej i de invandrarkritiska kretsarna, och även Hugenberg-medierna nedlät sig till propaganda som i övrigt bara skulle ses i de fascistiska webbtidningarna. Det uppstod ett intryck att en skara skäggiga buskmuslimer angripit en småflicka på väg hem från söndagsskolan där hon sjungit sånger om barnet Jesus.

När sanningen sen kom fram, var det en betydligt mindre dramatisk historia som låg bakom. En av de misstänkta flyktingkillarna visade sig vara helt oskyldig, och den andre hade inte heller gömt sig i buskarna för att antasta en okänd flicka: han hade tydligen rört sig i samma gäng som tjejen, kanske till och med inbillat sig vara hennes pojkvän. Den misstänkte och offret hade faktiskt inte mer en ett par år åldersskillnad, bristen av mognad på ömse sidor förklarar alltså en hel del. De sannfinnar och invandrarkritiker som nu gör sig beredda att invadera mottagningscentra skulle antagligen låta nåd gå före rätt om det hade varit en inhemsk kille. Sist och slutligen är den finländska sexualkulturen så svårtolkad och full med fallgropar, att många välmenande, snälla, oskyldiga och t o m sexuellt helt oerfarna män i det här landet brännmärkts som våldtäktsmän och pedofila, något jag i min gamla blogg skrivit en hel del om.

Det var förresten precis de skriverier som på sin tid väckte positiva reaktioner bland killar som senare blev invandrarkritiker. I och för sig bevisar detta att det är sexuellt oerfaret och misslyckat folk som återfinner sig i den skaran - av allt att döma är det mycket naiva, välmenande och barnsliga killar, som sen p g a sina tafatta försök att närma sig tjejer de är förtjusta i blir bemötade som om de vore antastare och våldtäktsmän. De kretsarna uppskattade mig nästan lika mycket som de nu beundrar Halla-aho sålänge de inte kom underfund med att jag hyste samma mänskliga förståelse och sympati för alla oskyldiga människor som utmålats som våldtäktsmän, oberoende av om det var invandrare eller stamkunder vid samhällets krogbord, och av samma skäl. När jag sade det här öppet, blev proto-invandrarkritikerna rasande.

I feministisk retorik ingår det att framställa infödda finska våldtäktsmän som djävlar i människohamn, medan invandrare som begått våldtäkt är man beredda att visa nyanserad förståelse för. Det här är givetvis ideologiskt motiverat. Finska våldtäktsmän ingår p g a sitt kön och sin nationalitet i en elit som förtrycker alla andra, dvs de vita heterosexuella männen. Invandrare däremot är per definitionen förtryckta, och när de begår våldtäkter ligger det mänskligt förståeliga motiv bakom brottet. Jag vill inte säga att idén är helt fel, men faktum kvarstår att finskfödda våldtäktsmän inte alltid är "elit" heller. T o m vänstertidningen Kansan Uutiset, som väl inte är arbetarfientlig, gav nyligen ut en statistik som visade att våldtäktsmännen till största delen är arbetarklass - den sannfinska partibyråns "arbetskarl" Putkonen är alltså inget undantag.

Av liknande ideologiska skäl hyser rasister stor förståelse och empati för inhemska våldtäktsmän. Ur rasistisk synvinkel är den finske mannen hotad och omringad av mångkulturen, medan utlänningen är fotsoldat i en världsomfattande muslimkonspiration som just håller på att ta över västerlandet.

I bägge fallen accepteras en del av våldtäktsmännen, eller av de som brännmärkts som våldtäktsmän, som individer med personliga, mänskligt förståeliga motiv att uppföra sig som de gör. Resten däremot anses representera en kollektiv, organiserad och målmedveten sammansvärjning.

Min åsikt är som den alltid var: alla som misstänks för våldtäkt, både utlänningar och inlänningar, är individuella juridiska personer och att de som sådana bör åtnjuta normal rättssäkerhet och oskuldspresumtion, om inte rätten förklarar dem skyldiga. För invandrarkritiker, som öppet hatar rättsstaten och likaberättigandet, är det här givetvis fruktansvärd kommunism, eftersom hela deras ideologi går ut på att införa en uppsättning regler för en del folk och en annan för resten. Men precis lika mycket är detta för de mest ideologiska feministiska förkunnarna vad en av dem kallade "konservativ juristokrati". Enligt dem har kvinnan alltid rätt och oskuldspresumtionen inte behöver iakttagas om det är frågan om en (påstådd) våldtäktsman. 

Kort sagt, för att dra en lans för en opartisk rättsstat bör man i dag vara särskilt oförvägen av sig, eftersom alla ideologiska pellejönsar hellre vill få Themis' våg att luta åt sitt håll. När medierna verkar utgå från att stryka medhårs alla möjliga politiska kotterier som hatar rättsstaten - oberoende av om det är extremfeminister eller invandrarkritiker - får legalister och rättsstatsanhängare sparken, eftersom deras krav känns så obekväma (som ni vet är det erfarenheten som talar här).

Ett diskussionsinlägg har väckt särskild uppmärksamhet: en i dag fullvuxen kvinna som själv blivit våldtagen i fjorton års ålder konstaterade nämligen att våldtäkt i tonåren går att överleva och att offret inte blir bättre av att höra från alla håll vilken obotlig skada hon åsamkats. Den här kvinnan blev genast föremål för en klappjakt i den fascistiskt anstuckna webbtidningen MV-Lehti, och en skara finska män, som ansåg sig vara ridderliga försvarare av Finlands kvinnor, förklarade att hon borde våldtas på nytt. Feminister är inte lika brutala som extremhögern, men jag minns nog från förra decenniet att de var mycket ovänliga mot de kvinnor som varnade för överdramatisering ur offrets synvinkel. För politiska grupperingar är våldtäktsoffret framom allt ett dragplåster, vars egna synpunkter inte intresserar.

Det där med utländska killar som tror sig vara oemotståeligt attraktiva, inbillar sig att en flyktig kvinnlig bekant är deras flickvän och till slut börjar antasta henne på något sätt, är inte specifikt arabiskt eller österländskt. Tjejer jag kände på nittiotalet råkade ut för likadan ovälkommen uppmärksamhet från östeuropeiska killar - polacker, ryssar, ester, ukrainare. Våldtäkt blev det inte, utan mildare former av påflugenhet och obekväma situationer.

Jag anser inte ens att det var någon östeuropeisk bakgrund som det berodde på. Snarare är det frågan om att människan är ett socialt djur, och utanför sina egna sociala nätverk kan hon uppföra sig på ett osakligt och farligt sätt. I denna bemärkelse är faktiskt turister och utbytesstudenter farligare än invandrare. De sistnämnda vill nämligen komma in i samhället, de två förstnämnda grupperna ska hur som helst lämna landet inom några korta månader.

Men har inte den islamska kulturen någon inverkan på våldtäkter? Säkert. Tänk dig till exempel tre finska fyllon som t ex heter Arska, Jarska och Reiska. Om denna trio tilsammans våldtar en invandrarflicka som heter t ex Zeynab, kan det hända att Zeynab varken vågar underrätta sin familj eller polisen om brottet som ägt rum. Om familjen omhuldar gammaldags patriarkala värderingar, kan Zeynab sparkas ur föraldrahemmet, misshandlas och i värsta fall bli offer för hedersmord. Även om någon sådan fara inte vore å färde, är rättsvägen lång, tung och förnedrande att vandra, - för mycket så för en invandrarfamilj med klena språkkunskaper. 


Nyligen kom det fram att invandrarbarn enligt ett forskningsresultat får stå ut med mera sexuellt våld än barnen till ursprungsbefolkningen. Kom inte med något svammel om att det bara är frågan om muslimska pappor som våldtar sina egna barn. Det är klart som korvspad att en stor del av dessa brott begås av inhemska nidingar. Men det här får man inte tala om, eftersom premiärministern har för mycket bråttom att sammankalla krismöten när någon invandrarkille får för sig att hångla med en infödd tjej.