Sivut

sunnuntai 29. huhtikuuta 2018

Viides kolonna - Femte kolonnen

"Nuorille pitää kertoa jo lapsesta asti, keitä he ovat, kenen jälkipolvia (sic!) ja mitä heidän kotimaansa (kyse ei taida olla Suomesta) on heidän hyväkseen menneisyydessä tehnyt. Jotta lapset tuntisivat ylpeyttä siitä, keitä he ovat, eivätkä altistuisi Lännen itsepönkitykselle (sic!). Jotta osaisivat erottaa hyvän pahasta ja totuuden valheesta."
"Man måste berätta för de unga, sedan barndomen, vem de är och vems efterkommande, och vad deras hemland (tydligen inte Finland!) uträttat för dem. Så att barnen vore stolta över vem de är i stället för att låta sig påverkas av Västs skryt. Så att de kunde skilja på gott och ont, på sanning och lögn." ("Finsk-ryska föreningen RUFI"s Facebook-sida)

Ns. "Voiton päivä" eli käytännössä venäläisten nationalistien riehumispäivä on lähestymässä. Venäläiset nationalistit juhlivat sitä "Kuolemattomien rykmentin" kulkueella, jossa kannetaan isänmaallisiksi sankareiksi syystä tai syyttä julistettujen kuvia. Kuten yllä olevasta ruutukaappauksesta näkyy, touhun tarkoitus on kasvattaa lapset pienestä asti sodan ihannointiin, ja kaiken lisäksi tehdä heistä pieniä Venäjän agentteja, jotka eivät ole lojaaleja nykyiselle asuinmaalleen.

Den så kallade Segerdagen, i praktiken en dag för ryska nationalister att föra oväsen på, är i annalkande. Ryska nationalister brukar högtidlighålla den med en procession tillägnad "det odödliga regementet", där man bär på bilder av allehanda "fosterländska hjältar" så som begreppet definieras i Ryssland. Som skärmdumpen ovan visar är det idén att uppfostra barn till att idealisera krig och till på köpet hjärntvätta dem till ryska agenter som inte är lojala mot sitt nuvarande vistelseland.

Tietenkään läheskään kaikki Suomen venäjänkieliset eivät ole touhussa mukana. Monille venäläisen kulttuurin jalostuneemmat muodot, kuten kirjallisuus ja musiikki, ovat paljon tärkeämpiä kuin tämä järjetön sodan pyhittäminen, vaikka "suuren isänmaallisen sodan" muistot ovatkin merkittävä osa useimpien venäläisten identiteettiä. Mutta koko tämän "voitonpäiväjuhlinnan" ideana onkin ennen muuta riidan kylväminen ja vastakkainasettelujen vahvistaminen. Sen Putin lakeijoineen osaa.

Naturligtvis är inte alla rysktalande i Finland med om det här. Många ser sin ryskhet i mera förädlade, kulturella termer och identifierar sig mest med rysk litteratur och musik, i stället för att satsa på att så här vanvettigt heliggöra kriget - låt vara att minnena efter "stora fosterländska kriget" utgör en central del av de flesta ryssars identitet. Men det här segerfestandet handlar ju mest om att förstärka motsättningarna, om att så osämja. Det är vad Putin och hans lakejer förstår sig på. 

Tietenkään persut eivät inahdakaan protestiksi tälle touhulle, koska heidän "isänmaallisuudessaan" on kyse ennen kaikkea pyrkimyksestä tuhota länsimainen demokratia Venäjän avulla.

Naturligtvis är sannfinnarna inte intresserade av att protestera mot sådant här, eftersom deras "fosterländskhet" går ut på att tillintetgöra den västerländska demokratin med Rysslands hjälp.